I början av november släppte Konsument verket en rapport om ungas konsumtion. Med unga menas ungdomar mellan 15 – 17 år. Åldersgruppen handlar ofta, men enligt rapporten är det ovanligt att de tänker på vilka konsekvenser som deras köp medför på människor, djur och natur. Det är bara cirka 10 procent som alltid eller ofta tar hänsyn till miljöpåverkan eller etisk påverkan när de står inför ett köp.
En parallell till detta för återvinningsbranschen är att detta är även denna åldersgrupp som är svårast att nå med våra budskap. Budskap som att återvinna förpackningar och matavfall samt att inte skräpa ner.
Konsumentverket avslutar rapporten med att det finns flera frågor som man borde forska vidare på. Och givetvis – det är dumt att dra förhastade slutsatser. Men ändå infinner sig frågan – Hur kommer det sig att det är så här?
På Lunds Renhållningsverk får vi ofta frågor från lärare som letar efter material och vill kontrollera uppgifter eller bjuda in oss till att tala i skolorna. Vi vet att skolorna lägger ner mycket energi på att lära ut kunskap om miljö och hållbarhet.
Vi vet också att det är oerhört viktigt att yngre generationer blir medvetna konsumenter för att kunna vända trenden och föra oss vidare in i ett hållbart samhälle.
Vi vet även att det är många, både unga som vuxna, som är bekymrade när det gäller klimatförändringar, naturresurser och hur detta kommer att påverka våra liv.
Men hur kan det då komma sig att en yngre konsumentgrupp inte tar miljöhänsyn när de handlar? Eller att de inte återvinner när det är dags att kasta? Är informationen om miljöpåverkan otydlig eller har konsumtionen blivit en så naturlig del av de yngres liv att det glöms bort i affären?
Det är viktiga frågor att söka svaret på och förmodligen är svaren flera.
